!

Fyll i det här fältet.

Hämtar...

MENY

SÖK

Andrahandsuthyrning

Som bostadsrättsinnehavare får man inte hyra ut sin bostadsrätt hur som helst. Enligt bostadsrättslagen krävs som huvudregel styrelsens samtycke.

 


 

Observera att ingen hyra eller annan ersättning måste betalas för att reglerna ska gälla och i lagen anges därför ”andrahandsupplåtelse” istället för ”andrahandsuthyrning”.


För frågan om det är en andrahandsupplåtelse eller inte spelar det ingen roll vilken relation bostadsrättshavaren har till den som ska använda lägenheten. Däremot måste det vara fråga om att den eller de som ska bo i lägenheten självständigt förfogar över den.


Detta till skillnad mot vad som gäller när bostadsrättshavaren har en inneboende och bostadsrättshavaren och den inneboende tillsammans nyttjar lägenheten. För inneboende krävs inte tillstånd.




Vägrar styrelsen att ge samtycke till en andrahandsupplåtelse kan bostadsrättshavaren ansöka om hyresnämndens tillstånd.


Hyresnämnden ska ge tillstånd om bostadsrättshavaren har vad man kallar beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen inte har befogad anledning att vägra. Hyresnämndens tillstånd ska tidsbegränsas och kan förenas med villkor. Nämndens beslut kan inte överklagas.


I lagen finns inga exempel på vad som menas med ”beaktansvärda skäl” respektive ”befogad anledning att vägra”. I lagförarbetena ges exempel på vad som ska menas med beaktansvärda skäl och i hyresnämnderna har utvecklats en praxis för detta. Styrelsen kan dock samtycka till andrahandsupplåtelse även om inte bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl, förutsatt att alla medlemmar behandlas lika.


Eftersom föreningar kan välja att vara generösare med att ge tillstånd än vad lagen föreskriver, är det inte meningsfullt att sammanställa en lista på alla skäl som godtagits av olika föreningar. Som beaktansvärda skäl har i förarbeten och praxis ansetts utlandsvistelse, att förälder vill hyra ut mindre lägenhet till barn, andrahandsupplåtelse i avvaktan på att bostadsrättshavaren ska bosätta sig i lägenheten vid pensionering (som inte bör ligga alltför långt fram i tiden), att bostadsrättshavaren är intagen på långvård eller annat boende pga. ålder eller sjukdom, tillfälligt arbete eller studier på ort bortom pendlingsavstånd (normalt mer än 8–10 mil bort och restid om mer än 1,5 timma enkel väg), sambo på prov samt att bostadsrätten är svårsåld.

Det finns inget krav på att bostadsrättshavaren ska återvända till lägenheten för att tillstånd till andrahandsupplåtelse ska ges.


Uppräkningen är på intet sätt uttömmande utan även andra skäl kan vara beaktansvärda.


Den som förvärvat en lägenhet i spekulativt syfte anses dock inte ha beaktansvärt skäl att få upplåta lägenheten i andra hand. Exempel på ”befogad anledning att vägra” kan vara den föreslagna hyresgästens personliga kvalifikationer; exempelvis om personen är en känd störningsmakare. Däremot saknar den föreslagne hyresgästens betalningsförmåga betydelse för föreningen, eftersom det alltjämt är bostadsrättshavaren som ska fullgöra sina betalningsskyldigheter mot föreningen.


Även tidsfaktorn ska vägas in. Ju längre tid bostadsrättshavaren avser att inte själv nyttja lägenheten, desto svagare anses normalt motiven för att andrahandsuthyrning ska tillåtas mot föreningens vilja. Efterhand som tiden går väger också skälen för att tillåta fortsatt andrahandsupplåtelse lättare. Även föreningens storlek kan få betydelse för hur lång tid som tillstånd till andrahandsupplåtelse ska ges. I små föreningar kan det vara svårare att få personer att engagera sig i styrelsearbetet om många lägenheter är upplåtna i andra hand än i en större.

 

Avslutningsvis kan nämnas att otilllåten andrahandsupplåtelse kan utgöra grund för förverkande av bostadsrätten.

 


 

Dokument ”Uthyrning i andra hand” hittar ni på Riksbyggens hemsida: http://www.riksbyggen.se/Rad-Svar/Fragor-och-svar/Bo-i-bostadsratt/Hyra-ut-i-andra-hand/


Skickas till Riksbyggen, Box 540, 721 09 Västerås

Utskriftvänlig version